OAJ vill se mera satsningar på fostran, utbildning och forskning under följande regeringsperiod 2023-27. Därför är riksdagsvalet viktigt! Klicka nedan för att bekanta dig med våra huvudmål för de olika utbildningsformerna.
Målen för småbarnspedagogiken
1. Utbildningsmängderna höjs vid universiteten så att det utbildas lärare inom småbarnspedagogik till att motsvara branschens behov
Lärare inom småbarnspedagogik är en nyckelfaktor för kvaliteten och effektiviteten i småbarnspedagogiken. Varje barn har rätt till småbarnspedagogik där den pedagogiskt betonade verksamheten planeras och genomförs av en behörig lärare. Bristen på lärare inom småbarnspedagogik har fått uppstå under decennier och nu råder det ett enormt utbildningsunderskott inom småbarnspedagogiken. Det måste säkerställas att man vid universiteten årligen kan utbilda 1 400 lärare inom småbarnspedagogik åtminstone fram till år 2030 och samtidigt sörja för utbildningens kvalitet.
2. Lagstiftningen om stöd för barnets utveckling, lärande och välbefinnande preciseras och stärks
Specialläraren i småbarnspedagogik är expert på stöd till barn. Barnets rätt till undervisning och stöd som ges av en speciallärare ska stärkas. Det särskilda stödet ska regleras så att det alltid finns en speciallärare i en grupp som har ett eller flera barn som får särskilt stöd och specialläraren deltar alltid i bedömningen av stödbehovet. Dessutom ska en speciallärardimensionering för småbarnspedagogik (1:100) och förskoleundervisning (1:50) samt barnets rätt till smågrupper och specialgrupper regleras. Det behövs också en tydlig regelgrund för situationer med fasthållande.
3. Jämlikhet inom utbildningen stärks genom att göra den avgiftsfria förskoleundervisningen tvåårig
Rätten till förskoleundervisning garanterar 5-åringar lika rätt till handledd verksamhet som stöder lärande och utveckling enligt ålders- och utvecklingsnivå. På så sätt tryggas att barnen har goda färdigheter för den fortsatta lärovägen. Försöket med avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar, som föregick det pågående försöket med tvåårig förskoleundervisning, ökade barnens deltagande i småbarnspedagogik. I synnerhet ökade deltagandet i familjer med låg medelinkomst. Genom reformen skulle hela åldersklassen styras till förskoleundervisningen, också de 5-åringar som på grund av hemvård av yngre syskon oftare än andra hamnar utanför småbarnspedagogiken.
4. Relationstalet för gruppstorleken för alla som fyllt 3 år anges alltid som 1:7
Högkvalitativ småbarnspedagogik ska också säkerställas för dem som deltar i småbarnspedagogik på deltid. Grupper som ständigt förändras stöder inte barnets gynnsamma uppväxt och lärande. Kontinuiteten i barns vänskapsförhållanden, lek och lärande förverkligas bäst när barnen deltar regelbundet i verksamheten. Relationstalet 1:13 för deltidsbarn bör slopas.
Målen för den grundläggande utbildningen
1. Minimiantalet timmar inom den grundläggande utbildningen höjs för att stärka basfärdigheterna
Försvagade basfärdigheter kräver åtgärder. Ett konkret sätt att stärka basfärdigheterna är att öka antalet lektioner inom den grundläggande utbildningens totala timantal. Beslut om hur timmarna riktas till olika läroämnen och årskurser fattas lokalt och detta förutsätter inga riksomfattande ändringar i läroplanen. Genom att öka antalet timmar kan man också öka elevens valmöjligheter.
2. Problemen i lagstiftningen om stöd för lärande åtgärdas
Elevens rätt till specialundervisning ska skrivas in i lagen. För specialundervisning på deltid ska i det intensifierade stödet fastställas det minimiantal timmar som eleven har rätt till i de läroämnen där eleven har utmaningar med lärandet och skolgången. I det särskilda stödet ska det föreskrivas att eleven får specialundervisning på heltid i smågruppsform i ett eller flera läroämnen. Eleven övergår till särskilt stöd om specialundervisningen på deltid och det stöd som tas in i gruppen för allmän undervisning inte räcker till.
3. Lärardimensioneringen stärks
Lärardimensioneringen måste stärkas för att förbättra kvaliteten på stödet för undervisning och lärande. Rätten till specialundervisning ska tryggas genom bindande författningar. Den nuvarande maximigruppstorleken för elever i specialklasser 10 ska iakttas i all specialundervisning som gäller särskilt stöd. Dessutom ska det föreskrivas om en bindande dimensionering av specialundervisningen på deltid 1:100, i förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen 1:50. Tillräcklig studiehandledning ska tryggas genom dimensioneringen 1:150.
Den allmänna lärardimensioneringen ska stärkas genom en riksomfattande rekommendation på 1:20 och i nybörjarundervisningen 1:18.
4. Lärdomarna av coronapandemin tas tillvara
Under coronapandemin utvecklades utnyttjandet av digital teknik och den lärdomen får inte gå förlorad. Det ska utarbetas en nationell strategi för digitalisering av lärande som styr användningen på ett sätt som stöder pedagogiken och jämlikheten.
Som en del av strategin ska det utarbetas tydliga ramvillkor för närundervisning som utnyttjar fjärruppkoppling i syfte att trygga undervisningens kvalitet. Den grundläggande utbildningens övergripande uppgift bygger även i fortsättningen på närundervisning och lagstiftningen om distansundervisning bör inte ändras.
5. Ett utvecklingsprogram för elever med invandrarbakgrund inleds
För att stärka färdigheterna hos elever med invandrarbakgrund måste ett omfattande utvecklingsprogram inledas. Programmet innehåller lagstiftningsreformer inom den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen och undervisningen i det egna modersmålet samt utveckling av undervisningen i finska eller svenska som andraspråk (S2) och höjning av antalet undervisningstimmar. Den stödda språkliga undervisningen stärks.
Målen för gymnasiet
1. Finansieringen av gymnasiet utvecklas så att den grundar sig på utbildningens tillgänglighet och kvalitet
Finansieringssystemet ska utvecklas så att det stödjer den regionala tillgången till gymnasieutbildning. Finansieringen måste stärkas och det nuvarande tillägget för små gymnasieskolor utvecklas till områdesbaserat för att säkerställa att det riksomfattande gymnasienätet är livskraftigt. Jämlikheten i kvaliteten ska stärkas genom att föreskriva bindande kvalitetskriterier för gymnasieutbildningen.
2. Stödet för lärande och studiehandledning stärks
Stödet för lärande ska stärkas genom att föreskriva den studerandes rätt till stödundervisning. Tilläggsfinansiering ska anvisas för ordnande av stödundervisning. Antalet speciallärare och studiehandledare vid läroanstalterna bör ökas och stödstrukturerna utvecklas. Tillgängligheten till individuellt stöd och individuell handledning ska stärkas genom att det föreskrivs om antalet speciallärare (1:200) och studiehandledare (1:150) vid läroanstalterna.
3. Digitaliseringen utnyttjas på ett högkvalitativt sätt
Digitaliseringens möjligheter ska utnyttjas på ett balanserat sätt och som grundar sig på forskningsbaserad kunskap. Digitaliseringen förutsätter att kvalitetsfaktorerna definieras som en del av den nationella digitaliseringsstrategin för utbildningen. I gymnasieutbildningen för unga ska det föreskrivas om den studerandes rätt till tillräcklig närundervisning. Läromedlens höga kvalitet och pedagogiska användbarhet ska bevaras på hög nivå på båda inhemska språken trots digitaliseringen. Även olika slags studerande bör beaktas eftersom digitala läromedel inte lämpar sig för alla.
4. Studentexamen utvecklas genom att gymnasiediplomens roll stärks
Utbildningsanordnaren ska åläggas att erbjuda studerande möjlighet att avlägga gymnasiediplom i konst- och färdighetsämnen som är gemensamma för alla. Möjlighet att avlägga andra gymnasiediplom bör utvecklas genom regionalt samarbete och med hjälp av fjärruppkoppling. Det ska föreskrivas om rätten att ersätta ett prov i studentexamen med gymnasiediplom. I utvecklingsarbetet ska beaktas möjligheterna för studerande inom yrkesinriktad dubbelexamen att avlägga gymnasiediplom.
Gemensamt mål för gymnasiet och yrkesutbildningen på andra stadiet:
Den nuvarande modellen med utbildningsanordnandet på andra stadiet bibehålls.
Gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen ska utvecklas som egna utbildningsformer. Utbildningen på andra stadiet ska inte överföras till välfärdsområdena. När befolkningsstrukturen förändras ska tillgången till och tillgängligheten till gymnasieutbildning och yrkesutbildning bevaras. Samarbetet inom andra stadiet och mellan andra utbildningsstadier och utbildningsformer bör utvecklas genom uppmuntrande finansiering och så att alla parter drar nytta av det.
Målen för andra stadiets yrkesutbildning
1. Finansieringsmodellen för utbildningen förtydligas och nivån på basfinansieringen stärks
I fråga om läropliktiga ska det föreskrivas att modellen för basfinansiering ska vara enhetlig i gymnasiet och yrkesutbildningen. Basfinansieringens andel ska vara minst 90 procent. Finansieringen av påbyggnadsundervisning, stöd och särskilt stöd ska tryggas. Finansieringsmodellen bör förtydligas så att den behandlar grund-, yrkes- och specialyrkesexamina likvärdigt. Finansieringen ska vara förutsebar. Prestationsfinansieringen ska också beakta helheter som är mindre än en examensdel.
2. Tillräcklig och högkvalitativ undervisning som ges av läraren ska tryggas
Den undervisning och handledning som ges vid läroanstalten ska vara tillräcklig, minst 15 timmar per kompetenspoäng, och finansieringen ska vara öronmärkt. De studerandes kunnande och förutsättningarna för fortsatta studier ska säkerställas. Dimensioneringen av studiehandledningen ska föreskrivas till 1:150. Läraren ska ha rätt till högkvalitativ och omfattande introduktion, yrkesinriktad fortbildning och en kompetent chef.
3. Stödet för lärande stärks
Bestämmelser om stödundervisning och specialundervisning på deltid ska ges. Speciallärarens roll måste stärkas, speciallärardimensioneringen regleras till 1:100 och antalet yrkesinriktade speciallärare ökas. Studieplatserna ska utökas i yrkesläroanstalter för krävande särskilt stöd. Specialläroanstalternas geografiska täckning och mångsidiga ansökningsalternativ ska tryggas.
4. Yrkesutbildningens roll för yrkesbildning och vägen till högskoleutbildning stärks
Läroanstalterna måste ha en stark roll i det kontinuerliga lärandet och åtgärdandet av kompetensbristen. Frivillig utbildning med arbetslöshetsstöd ska möjliggöras och det ska vara möjligt att avlägga hela examen eller en del av examen som arbetskraftsutbildning i hela landet. Yrkesutbildningen och yrkeshögskolan ska utvecklas som ett likvärdigt alternativ till utbildningsvägen gymnasium-universitet och samarbetet med arbetslivet ska stärkas. Genomförandet av läropliktsreformen ska följas upp och de korrigerande åtgärder som behövs för att uppnå målen ska vidtas.
Gemensamt mål för gymnasiet och yrkesutbildningen på andra stadiet:
Den nuvarande modellen med utbildningsanordnandet på andra stadiet bibehålls.
Gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen ska utvecklas som egna utbildningsformer. Utbildningen på andra stadiet ska inte överföras till välfärdsområdena. När befolkningsstrukturen förändras ska tillgången till och tillgängligheten till gymnasieutbildning och yrkesutbildning bevaras. Samarbetet inom andra stadiet och mellan andra utbildningsstadier och utbildningsformer bör utvecklas genom uppmuntrande finansiering och så att alla parter drar nytta av det.
Målen för den grundläggande konstundervisningen
1. Det identifieras att grundläggande konstundervisning förstärker välfärd och demokrati
Grundläggande konstundervisning är en investering i den ungas framtid och kommunens livskraft. Kommunerna måste ha ett starkare ansvar för att stödja den lokala kulturverksamheten och aktörerna. Samarbetet mellan den grundläggande konstundervisningen, kommunernas invandrararbete, äldreomsorgen, social- och hälsovårdsväsendet och församlingarna ska utvecklas. För barn och unga som flyttar till Finland ska det göras möjligt att med låg tröskel inleda eller fortsätta konst- och hobbyverksamhet.
2. Tillgången till utbildning förbättras
Möjligheterna till långsiktigt utövande av konst måste stärkas i olika regioner. Det regionalt heltäckande och mångsidiga utbudet av undervisning måste förbättras bland annat genom att ordna utbildning tillsammans med grannkommunerna och genom att stärka samarbetet mellan aktörerna inom den grundläggande konstundervisningen och andra utbildningsformer. Det här är möjligt till exempel genom skolans klubbverksamhet. Elevavgifterna får inte utgöra ett hinder för att delta.
3. Kvaliteten på verksamheten inom den grundläggande konstundervisningen tryggas genom ett långsiktigt utvecklingsprogram
Det ska finnas en långsiktig och systematisk utbildningspolitik för att upprätthålla och utveckla den grundläggande konstundervisningen. Det krävs satsningar för att utveckla utbildningen. Finansieringsnivån ska höjas och finansieringsmodellen ska vara förpliktande för kommunerna så att den binds till kommunens egen betalningsandel. Både den fördjupade och den allmänna lärokursen bör även i fortsättningen utvecklas med beaktande av deras särdrag.
4. Utbildningens kvalitet stärks genom att säkerställa tillgången till behöriga lärare och fortbildning
Kvalitetsarbetet inom utbildningen måste främjas. Lärarnas kompetens ska stärkas genom fortbildning. Lärarutbildningen och tillgången till lärare inom alla nio konstarter inom den grundläggande konstundervisningen ska säkerställas. Dessutom ska utbildning erbjudas för dem som trots sin lärarerfarenhet inte har yrkesbehörighet som lärare inom sitt område.
5. Den grundläggande konstundervisningen stärks som en del av utbildningssystemet
Kunskapsunderlaget om den grundläggande konstundervisningens verksamhet, dess omfattning och karaktär ska ökas genom att stärka Statistikcentralens datainsamling. Man bör främja identifieringen och erkännandet av det kunnande som förvärvats inom den grundläggande konstundervisningen på andra utbildningsnivåer. Samarbetet mellan den allmänbildande utbildningen, den grundläggande konstundervisningen och det fria bildningsarbetet vid till exempel avläggande av gymnasiediplom ska stärkas.
Målen för det fria bildningsarbetet
1. Finansieringen av det fria bildningsarbetet, en god tillgång och lärarnas kompetens tryggas
Ett riksomfattande nätverk av läroanstalter ska tryggas och tillräcklig finansiering för all verksamhet säkerställas. Samarbetet med olika utbildningsformer måste utökas.
Utbildning inom det fria bildningsarbetet som riktas till läropliktiga ska garanteras tillräcklig finansiering och ett behövligt antal nybörjarplatser. Även lärarnas kompetens ska utvecklas i planeringen och genomförandet av den utbildning som riktas till läropliktiga.
2. Det fria bildningsarbetets roll som läroanstaltsform med låg tröskel stärks
Det fria bildningsarbetets roll bör betonas som en utbildningsform som är förebyggande och främjar funktionsförmågan för personer i alla åldrar eftersom utbildningsutbudet främjar hälsa och välbefinnande. Utbildningen i fritt bildningsarbete ska vara tillgänglig för alla oberoende av förmögenhet eller bostadsort. Rollen som anordnare av utbildning för invandrare ska stärkas. Kursutbudet ska utnyttjas också vid utvecklandet av arbetslivsfärdigheterna.
3. Det kunnande som förvärvats genom fritt bildningsarbete identifieras och erkänns inom hela utbildningssystemet
De studier som avlagts inom utbildningen för fritt bildningsarbete ska beaktas bättre på olika utbildningsstadier. Tillvägagångssätten och verktygen för identifiering och erkännande av kunnandet måste vidareutvecklas. Det krävs pedagogiskt kunnande för att identifiera tidigare förvärvade kunskaper och därför är det lärarnas uppgift.
4. Handledningen och utbildningen stärks särskilt för personer som har svaga grundläggande färdigheter
Det fria bildningsarbetets roll som en läroanstaltsform med låg tröskel ska stärkas bland annat när det gäller att utveckla kompetensen hos personer med svaga grundläggande färdigheter, personer med låg grundutbildning, personer med invandrarbakgrund och flyktingar. Den lättillgängliga utbildningen inom fritt bildningsarbete kan utnyttjas också när kriser inträffar. Samarbetet med olika aktörer i regionen måste stärkas.
Målen för universitet och yrkeshögskolor
1. Högskoleutbildningen utvecklas på ett balanserat sätt och styrkorna i den duala modellen identifieras
Det högskolesystem som universiteten och yrkeshögskolorna bildar ska stärkas så att det producerar mångsidigt kunnande med olika profil för samhällets och det regionala arbetslivets behov. Över 50 procent av yrkeshögskolornas styrelseplatser ska representera kännedom om arbetsmarknaden och näringslivet.
Yrkeshögskolornas och universitetens examensstrukturer ska i fråga om omfattning och innehåll förbli särpräglade i jämförelse med varandra. Universitetens huvudexamen ska fortsättningsvis vara högre högskoleexamen. Ställningen för högre yrkeshögskoleexamen ska stärkas och examensbenämningarna för högre examina ska förtydligas.
Det regionala och interregionala samarbetet i fråga om utbudet av och tillgången till utbildning bör utökas i stället för att decentralisera högskolenätet.
2. Finansieringsmodeller stärker utbildningens kvalitet och universitetens och yrkeshögskolornas autonomi på lång sikt
Finansieringen av universitetens och yrkeshögskolornas verksamhet ska motsvara de uppgifter som samhället ålägger dem. Fokus ska återinföras på den grundläggande verksamheten vilket förutsätter att finansieringen riktas till examensutbildningar. Finansieringen av kontinuerligt lärande bör utgöras av en separat budgetfinansiering, inte som en del av basfinansieringen.
Det ska göras en helhetsbedömning av yrkeshögskoleutbildningens effektfullhet, utifrån vilken man utstakar utvecklingslinjer för att stärka verksamhetsförutsättningarna.
3. Arbetet fortsätter för att högskolorna ska vara bra arbetsplatser och locka de bästa experterna även framledes
Vid högskolor ska meritering genom undervisningsmeriter göras systematisk och forskningslediga perioder eller arbetslivsperioder möjliggöras i undervisningsbetonade uppgifter. Högskolorna måste kunna öka undervisningspersonalen så att det motsvarar behovet av en utvidgad högskoleutbildning. Pedagogiska kvalifikationer ska skrivas in i lagstiftningen och förutsättas i all verksamhet.
Olika lärmiljöer måste fortsätta utvecklas för att motsvara behoven hos olika studerande.
4. Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten görs mångsidigare och högskoleutbildningens roll som regional aktör beaktas i allt större utsträckning
Finansieringen av forskning, utveckling och innovation ska uppmuntra nätverksbaserat samarbete och stödja regionerna i att bygga upp detta samarbete. Finansieringsmekanismer måste inrättas för FoUI-verksamhet inom yrkeshögskoleutbildningen.
I finansieringen ska man förstå de olika behoven inom grundforskningen och FoUI-verksamheten samt skillnaderna i verkningsfullhet. När det gäller grundforskningen måste forskningsanslagen för Finlands Akademi höjas. Dessutom ska Business Finlands finansieringsgrunder utvecklas så att de stöder FoUI-verksamhet som genomförs i samarbete. Det måste skapas incitament för företagen att öka FoUI-arbetet, till exempel genom att skapa en modell med FoUI-sedlar som möjliggör experiment och senare vidareutveckling. Tjänsteleverantörer skulle vara offentliga FoUI-organisationer. Företagsstöd ska riktas till FoUI-verksamhet som bedrivs i samarbete mellan högskolor, forskningsinstitut och företag för att skapa nya marknader och stärka kompetensen.
5. Yrkeshögskolornas och universitetens ställning som internationella aktörer stöds
Man ska stödja en mångsidig rörlighet för experter. På detta sätt stärker vi välfärdsstaten och skapar hållbar tillväxt. Inreseförfarandena för internationella studerande måste göras smidigare.
Vid utvecklingen av högskolornas verksamhet ska internationaliseringens mångfacetterade konsekvenser beaktas. Högskolorna ska stödjas i deras ansvar för att de studerande integreras och sysselsätts i Finland. Målet att öka antalet internationella studerande är ambitiöst och tillräckliga resurser behövs för att uppnå det.
Universiteten måste få stöd för att utvidga utbudet av språkundervisning så att den nationella språkreserven kan göras mångsidigare.
Målen för lärarutbildningen
1. Tillräckligt många lärare utbildas för att motsvara behovet
Utbildningsmängderna i fråga om lärare vid både universitet och yrkeshögskolor ska motsvara de verkliga lärarbehoven. För att få den behövliga informationen ska ett lärarregister snabbt införas. Lärare ska också utbildas för uppgifter utanför läroanstalterna till handlednings- och utbildningsuppgifter i olika organisationer för att svara på behoven av ökat arbetslivssamarbete och kontinuerligt lärande. De största lärarbehoven gäller lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare och lärare i finska eller svenska som andraspråk (S2) på alla utbildningsnivåer samt lärare i tekniska områden och matematik. Antalet utbildningsplatser för studiehandledare måste ökas för att målen ska nås i utvidgningen av läroplikten.
2. Lärarnas kontinuerliga kompetensutveckling stärks
Lärarna behöver kontinuerlig kompetensutveckling. Lärarens rättighet och skyldighet till forskningsbaserad fortbildning på arbetstid ska skrivas in i lagen och likaså att varje nyutexaminerad lärare har rätt till tvåårigt mentorskap. Lärarnas möjligheter till fortsatta studier och examina ska stärkas och främjas vid högskolorna.
3. Lärarnas kompetens tryggas genom starka behörighetsvillkor
De nuvarande behörighetsvillkoren för lärare bör inte sänkas alls. Lärarnas möjligheter att skaffa sig mångsidiga behörigheter måste förbättras för att undervisning ska ges av behöriga lärare överallt i Finland. En behörighetsförordning ska ges för lärare i den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen och i det egna modersmålet. Pedagogiska behörighetsvillkor för lärare vid högskolor ska också skrivas in i lagstiftningen. Behörighetsvillkoren för chefer i branschen ska omfatta ledarskapsstudier.
4. Utvecklingen av lärarutbildningen och forskningen inom området etableras permanent
Lärarutbildningsforumet ska etableras som ett permanent organ under undervisnings- och kulturministeriets ledning. Samarbetet mellan lärarutbildningens olika vägar måste vidareutvecklas. Finansieringen ska motsvara de uppgifter och mål som fastställts för lärarutbildningen. Tillämpad forskning inom yrkesutbildning och lärandet i arbetslivet bör utökas och stärkas som en uppgift för yrkeslärarutbildningen. En nationell utvärdering av lärarutbildningens verkningsfullhet ska göras.