Kommunala yrkesläroanstalter

Tanken var att man i lugn och ro skulle pröva på årsarbetstid, men då lagstiftningen om yrkesutbildningen ändrades övergick man från försök till ett permanent system. Reformlagstiftningen som gäller hela yrkesutbildningen trädde i kraft i början av år 2018.

Den nya lagstiftningen har väsentligt ändrat lärarnas arbetsbild. I samband med reformen har den traditionella närundervisningen minskat trots OAJ:s motstånd. Lärande i arbetet och samarbete med arbetslivet har ökat flerfalt jämfört med tidigare.

Det behövdes ett nytt arbetstidssystem då lagstiftningen inte längre omfattade begreppet undervisningstimme som lönen baserades på. Ett arbetstidssystem med undervisningsskyldighet passar inte för det arbete som idag görs i läroanstalterna. Syftet med det nya arbetstidssystemet är att trygga anställningen och inkomstnivån för lärarna.

Vidare kan studerandena nu inleda sina studier året om och därför är undervisningen inplanerad annorlunda än under förra lagstiftningen och finansieringssystemet. Det här var också en av anledningarna till att arbetstidssystemet måste ändras.

Det förhandlades länge och väl. Studiehandledarnas budskap var att de ville vara i samma avtal som lärarna. Det var svårt att få studiehandledarna med i avtalet eftersom arbetsgivaren ville hålla studiehandledarna kvar i det gamla avtalet som var mer fördelaktigt för arbetsgivaren.

OAJ meddelade att avtalet inte undertecknas ifall studiehandledarna inte omfattas av det. Det finns fortfarande rum för förbättringar i studiehandledarnas avtal, men villkoren är bättre än i det föregående avtalet.

I början kan situationer uppstå där allt inte går som överenskommet. Årsarbetstidssystemet är nytt för både lärare och arbetsgivare. Förändringar väcker ofta i början oro och bekymmer.

Om du som lärare misstänker att allt inte fungerar avtalsenligt ska du först diskutera saken med din chef. Om ärendet inte kan redas ut med chefen är nästa steg att vända sig till förtroendemannen på arbetsplatsen. Förtroendemannen kontaktar i sin tur OAJ-kansliet och tillsammans funderar vi på en lösning. Lokala situationer varierar mycket och det är viktigt att OAJ kan stödja de lokala aktörerna vid övergången till en ny arbetstidsmodell. Om det uppstår lokala meningsskiljaktigheter blir det tvisteförhandlingar och vid behov även förhandlingar på centralnivå.

Utbildningarna ordnas tillsammans med arbetsgivaren av intressebevakningsskäl. OAJ utbildar i samarbete med arbetsgivaren för att undvika olika tolkningar eller felaktiga avtalstillämpningar. Det är viktigt att utbildningarna ordnas tillsammans så att alla talar samma språk.

Beslut om arbetstidssystemen bygger på analys av lärarnas rådande arbetstidssystem. Inom utbildningssektorn finns utöver usk-modellen också helhetsarbetstid och årsarbetstid. 

Årsarbetstid verkade vara den bästa arbetstidsmodellen för lärarna inom yrkesutbildningen i och med att lagstiftningen ändrades och då undervisningstimmarna slopades som begrepp i lagstiftningen. Helhetsarbetstid kunde ha varit ett alternativ, men enligt responsen från medlemmarna var det inte önskvärt eftersom årsarbetstid bättre tryggar lediga perioder.

Utgångspunkten är att lärarna kan begränsa sitt arbete inom ramarna för årsarbetstiden. Med tanke på välbefinnande i arbetet är det viktigt att veta vad som förväntas av läraren. Då kan också läraren utvärdera och planera sitt eget arbete.

Lönen måste alltid stå i proportion till arbetstiden. De flesta lärare övergår från usk-arbetstid till årsarbetstid och begreppen är olika vilket gör en lönejämförelse svår. I usk-systemet hör undervisning och handledning, för- och efterarbete, samplanering och fortbildningsdagar till den så kallade bundna arbetstiden.

I årsarbetstiden hör till exempel undervisning och handledning, samplanering, lärarmöten och utbildning till den bundna arbetstiden. Om den här helheten förblir oförändrad beträffande den bundna arbetstiden förblir lönen desamma. Däremot kan lönen sjunka om arbetstiden minskar.

Utöver den bundna arbetstiden definierar årsarbetstidsavtalet också icke-bunden arbetstid; för minst 25 % av arbetstiden får läraren välja tid och plats för arbetet. I systemet med undervisningsskyldighet har läraren gjort det här arbetet ”på ackord”.

Anledningen till att en del lärare har fått lägre inkomst är att arbetsgivaren samtidigt har minskat lärarens övertimmar eller arbetstid. Utbildningsfinansieringen har minskat drastiskt under de senaste åren och det här återspeglas i undervisningsmängden.

Vänd dig till förtroendemannen om du tvivlar på lönen och tycker att den är lägre än väntat. Förtroendemannen reder ut om lärarens arbetstidsplan har gjorts upp rätt. Om avtalet tillämpas fel kommer det att åtgärdas.

Ja, det gör man. För merarbete betalas minst samma ersättning som för det vanliga arbetet.

I systemet med årsarbetstid utförs allt arbete på arbetstid och allt arbete utgör grund för lönen. Vikarietimmar är timmar i likhet med andra arbetstimmar. Arbetstid måste anvisas för vikariearrangemangen och för arbetet betalas lön.

Vikariat kan skötas på två sätt:

1. Arbetsgivaren kan köpa extra arbete av läraren om arbetstimmarna har fastställts till 1 500 timmar i arbetstidsplanen och arbetstidsplanen är fylld. Arbetsgivaren måste vara medveten om att för vikariat behövs också icke-bunden arbetstid (ansvarsarbetstid) utöver undervisningstimmarna.
2. Det är möjligt att i arbetstidsplanen lämna tid för ospecificerat arbete. Sådan arbetstid kan sedan användas vid behov, till exempel för vikariat. Då har vikariaten beaktats i både arbetstiden och lönen.

Ifall läraren inte har en arbetsuppgift för vilken plats eller tid har anvisats, så har läraren ingen skyldighet att vara i beredskap. En rimlig tid att meddela om vikariearrangemang är minst ett dygn i förväg. De lokala tillämpningsanvisningarna preciserar det riksomfattande avtalet.

Avtalet tryggar ett minimi för bunden och icke-bunden arbetstid och vid behov mera eftersom i avtalet nämns att nämnda arbetstid bör grunda sig på det verkliga uppskattade behovet. Behovet kan givetvis inte vara lika för varje lärare och särskilt inte minimi. Det verkar som om avtalet tillämpas fel om lärarna i majoriteten av läroanstalterna endast ges det avtalsenliga minimi. Om man bryter mot avtalet är förhandlingsförfarande näst i tur.

Arbetstidsuppföljning är en integrerad del av årsarbetstidssystemet och den ger hänvisning om lärarens arbetstidsbehov. Det är möjligt att ändra arbetstidsplanen om det i uppföljningen framgår att den inte innehåller allt lärararbete. Man kan minska en del arbetsuppgifter eller betala för mertidsarbete.

Avtalet definierar endast tak för bunden/icke-bunden arbetstid för lärarens arbete har blivit mera mångsidigt med nya element, även om undervisning och handledning fortsättningsvis är centrala.

Lärarens arbetsuppgifter varierar år från år. Det är viktigt att mängden bunden/icke-bunden arbetstid är begränsad och att arbetstiden också innehåller andra uppgifter än undervisning och handledning. Mängden undervisning och handledning beror i stor utsträckning på vilka andra uppgifter som finns inom den bundna/icke-bundna arbetstiden, så som till exempel möten och uppgörandet av personliga planer.

Årsarbetstidsplanen utarbetas i samarbete med läraren och ges till läraren innan arbetsperioden börjar, det vill säga läsåret eller kalenderåret.

Man följer den modell som lokalt har avtalats för arbetstidsuppföljningen. Läraren följer med att arbetstiden förverkligas och chefen granskar saken exempelvis varje månad.

Arbetstidsplanen följs upp för hela arbetsperioden. Planen kan vid behov justeras om den inte motsvarar lärarens verkliga arbetsbild.

Huvudregeln är att läraren inte kan ha en arbetsuppgift utan en anvisad arbetstidsresurs. Om arbetsgivaren har gett ett visst timantal för en viss uppgift har arbetsgivaren ansett att på den tiden fås tillräcklig kvalitet.

Ja, det kan den och då är det frågan om mertidsarbete. Om årsarbetstiden överskrids görs det alltid genom ändring av arbetstidsplanen eller med separat beordran om mertidsarbete. För mertidsarbete betalas minst samma ersättning som för det vanliga arbetet.

Årsarbetstiden inom yrkesutbildningen är minst 1 500 timmar varifrån söckenhelgerna redan har minskats. Till exempel i årsarbetstidsförsöket inom den grundläggande utbildningen är timmarna 1 520 minus söckenhelgerna. Söckenhelgerna har redan i avtalet dragits av från arbetstiden så det kan inte göras en andra gång.

Om läraren har en årsarbetstid på till exempel 1 500 timmar per läsår inplaceras arbetstiden vanligen på annan tid än söckenhelger. För arbetsdag på söckenhelg betalas ett 50 procents tillägg för obekväm arbetstid.

I arbetstiden som baseras på undervisningsskyldighet känner avtalet till tre söckenhelger som förkortar arbetstiden sammanlagt med 16–17 timmar per år jämfört med 20 timmars minskning i årsarbetstiden.

Nej, det får man inte eftersom arbetsgivaren endast beslutar om tidpunkterna för den bundna arbetstiden.

Om arbetsgivaren placerar in bunden arbetstid på söckenhelger ska läraren få tillägg för obekväm arbetstid (50 % av timlönen utöver den normala lönen).

Läraren beslutar själv om den icke-bundna arbetstiden, inte arbetsgivaren.

Med avtalet ville man begränsa arbetstiden per dag och vecka. Många lärare har klagat på överlånga dagar.

Med tillägget för obekväm arbetstid vill man motarbeta för långa arbetsdagar. Målet är att en arbetsdag är högst åtta timmar och samtidigt skulle då också veckoarbetstiden hållas i schack. Därför har man avtalat om att tillägget för obekväm arbetstid börjar åtta timmar efter att den första bundna arbetsuppgiften har påbörjats. Tillägget för obekväm arbetstid betalas också utöver kvällar för nätter, söckenhelger och veckoslut.

Utgångspunkten för antalet arbetsdagar för lärare är ett kalkylerat antal av 195 arbetsdagar per läsår i bilaga 4 och 192 dagar i bilaga 5. Både i det gamla och i nya avtalet fördelar sig dagarna på cirka 40 kalenderveckor.

Antalet kalkylerade arbetsdagar bibehålls som förr. Opettaja har skrivit om det här (fi).

Avtalet slår inte fast antalet verkliga dagar utan i praktiken tillämpas avtalet olika i olika läroanstalter och antalet arbetsdagar kan variera; ibland kan man ha fler arbetsdagar, ibland färre och ibland lika många som i det gamla avtalet. 

Vanligen är de lärare som övergår till årsarbetstid, lärare i yrkesämnen som omfattats av UKTA, del C, bilaga 4. I årsarbetstidsavtalet (UKTA, bilaga 1) bestäms lönen enligt lönen för lärare i yrkesämnen förhöjt med 2,5 övertimmar i bilaga 4.

När man beräknar den bundna arbetstiden i gamla avtalet med lönenivån i nya avtalet, blir arbetstiden så här i usk-arbetstidssystemet: 

• Undervisning och handledning: 38 x (24,5 timmar enligt undervisningsskyldigheten + 2,5 övertimmar) = 1 026 timmar undervisning och handledning.
• Övriga bundna uppgifter, det vill säga samplanering (81 timmar) och fortbildningsdagar (30 timmar) = 111 timmar övriga bundna uppgifter.
• Bunden arbetstid sammanlagt 1 026 + 111 = 1 137 timmar.

Den bundna arbetstiden för samma lärare blir enligt följande i årsarbetstidssystemet:

• Om läraren har 25 procent obunden arbetstid, så då är 75 procent av de årliga 1 500 timmarna bunden arbetstid = 1 125 timmar bunden arbetstid.
• En del av den bundna arbetstiden är undervisning och handledning, en del till exempel möten, samplanering och restid.
• Avtalet definierar inte undervisningsmängden. Reformlagstiftningen ökar tiden som används för samplanering, vilket innebär att undervisningtimmarna bör vara färre än i usk-systemet.
• Den bundna arbetstiden är mindre om lärarens obundna arbetstid är mer än 25 procent.

Läraren får samma lön i båda arbetstidssystemen, men i årsarbetstidssystemet har läraren minst 12 timmar mindre bunden arbetstid än i usk-systemet.

Läraren ansvarar själv för hur den obundna arbetstiden används, precis som i systemet som baseras på undervisningsskyldighet. Obunden arbetstid baseras på förtroende och på lärarens sakkunskap.