Kommunala yrkesläroanstalter

Lärare och studiehandledare i yrkesläroanstalter följer årsarbetstid. Rektorer, biträdande rektorer samt vuxenutbildningsföreståndare har helhetsarbetstid.

Alla kommunala yrkesläroanstalter övergick till årsarbetstid 1.8.2020.

Fördelen med den nya arbetstidsmodellen är att allt lärararbete beaktas; lönen motsvarar mängden arbete. Till årsarbetstiden räknas undervisning och handledning, för- och efterarbete, möten, utbildningar och alla andra arbetsuppgifter som åläggs läraren.

Årsarbetstiden ger också förutsättningar för att utveckla yrkesutbildningen eftersom man bättre än förr kan beakta lärarnas olika arbetsbilder.

Varför övergick man till årsarbetstid?

Reformlagstiftningen förde mycket nytt med sig för yrkesutbildningen. Lärararbetet har blivit allt mångsidigare och arbetsbilden har förändrats mycket. I lönesättning som baseras på undervisningsskyldighet, så kallad usk-arbetstid, utgör undervisningstimmar grund för lönen. I och med yrkesutbildningsreformen slopades begreppet undervisningstimmar i lagstiftningen, så undervisningstimmar fungerade inte längre som grund för lönen.

I lärararbetet betonas allt oftare arbete utanför undervisning och planering, men allt arbete har inte beaktats i lönen. Årsarbetstidsavtalet stöder yrkeslärarens nya arbetsbild och lön ska betalas för allt arbete. Avtalet möjliggör väldigt olika arbetsbilder. Problemet med det gamla lönesystemet var att om det saknades en lönegrund för en viss uppgift, uppstod en grå zon där läraren arbetade utan ersättning på egen tid.

Tanken var att man i lugn och ro skulle pröva på årsarbetstid, men då lagstiftningen om yrkesutbildningen ändrades övergick man från försök till ett permanent system. Reformlagstiftningen som gäller hela yrkesutbildningen trädde i kraft i början av år 2018.

Den nya lagstiftningen har väsentligt ändrat lärarnas arbetsbild. I samband med reformen har den traditionella närundervisningen minskat trots OAJ:s motstånd. Lärande i arbetet och samarbete med arbetslivet har ökat flerfalt jämfört med tidigare.

Det behövdes ett nytt arbetstidssystem då lagstiftningen inte längre omfattade begreppet undervisningstimme som lönen baserades på. Ett arbetstidssystem med undervisningsskyldighet passar inte för det arbete som idag görs i läroanstalterna. Syftet med det nya arbetstidssystemet är att trygga anställningen och inkomstnivån för lärarna.

Vidare kan studerandena nu inleda sina studier året om och därför är undervisningen inplanerad annorlunda än under förra lagstiftningen och finansieringssystemet. Det här var också en av anledningarna till att arbetstidssystemet måste ändras.

Det förhandlades länge och väl. Studiehandledarnas budskap var att de ville vara i samma avtal som lärarna. Det var svårt att få studiehandledarna med i avtalet eftersom arbetsgivaren ville hålla studiehandledarna kvar i det gamla avtalet som var mer fördelaktigt för arbetsgivaren.

OAJ meddelade att avtalet inte undertecknas ifall studiehandledarna inte omfattas av det. Det finns fortfarande rum för förbättringar i studiehandledarnas avtal, men villkoren är bättre än i det föregående avtalet.

I början kan situationer uppstå där allt inte går som överenskommet. Årsarbetstidssystemet är nytt för både lärare och arbetsgivare. Förändringar väcker ofta i början oro och bekymmer.

Om du som lärare misstänker att allt inte fungerar avtalsenligt ska du först diskutera saken med din chef. Om ärendet inte kan redas ut med chefen är nästa steg att vända sig till förtroendemannen på arbetsplatsen. Förtroendemannen kontaktar i sin tur OAJ-kansliet och tillsammans funderar vi på en lösning. Lokala situationer varierar mycket och det är viktigt att OAJ kan stödja de lokala aktörerna vid övergången till en ny arbetstidsmodell. Om det uppstår lokala meningsskiljaktigheter blir det tvisteförhandlingar och vid behov även förhandlingar på centralnivå.

Utbildningarna ordnas tillsammans med arbetsgivaren av intressebevakningsskäl. OAJ utbildar i samarbete med arbetsgivaren för att undvika olika tolkningar eller felaktiga avtalstillämpningar. Det är viktigt att utbildningarna ordnas tillsammans så att alla talar samma språk.

Beslut om arbetstidssystemen bygger på analys av lärarnas rådande arbetstidssystem. Inom utbildningssektorn finns utöver usk-modellen också helhetsarbetstid och årsarbetstid. 

Årsarbetstid verkade vara den bästa arbetstidsmodellen för lärarna inom yrkesutbildningen i och med att lagstiftningen ändrades och då undervisningstimmarna slopades som begrepp i lagstiftningen. Helhetsarbetstid kunde ha varit ett alternativ, men enligt responsen från medlemmarna var det inte önskvärt eftersom årsarbetstid bättre tryggar lediga perioder.

Utgångspunkten är att lärarna kan begränsa sitt arbete inom ramarna för årsarbetstiden. Med tanke på välbefinnande i arbetet är det viktigt att veta vad som förväntas av läraren. Då kan också läraren utvärdera och planera sitt eget arbete.

Hur mycket är årsarbetstiden?

Arbetstiden för en heltidsanställd lärare och studiehandledare är minst 1 500 timmar per år. Arbetstiden fördelar sig på cirka 40 kalenderveckor. I kortare anställningsförhållanden än ett läsår är en heltidsanställd lärares arbetstid i medeltal 37,5 timmar per vecka och för en heltidsanställd studiehandledare i medeltal 36,25 timmar per vecka. Arbetstiden kan variera olika dagar och veckor.

Årsarbetstiden kan uppgå till mellan 1 500 och 1 700 timmar på arbetsgivarens beslut. Arbete som överskrider 1 500 timmar ersätts enligt timme för timme-principen. Timlönen fås genom att dividera den ordinarie lönen med 125.

Om årsarbetstiden överskrider 1 700 timmar förutsätts en överenskommelse med läraren i fråga. För de överskidande timmarna betalas en ersättning för varje timme förhöjd med 50 procent.

Arbetstiden för en timlärare i huvudsyssla är minst 800 timmar per år eller i medeltal 20 timmar i veckan.

Lönen måste alltid stå i proportion till arbetstiden. De flesta lärare övergår från usk-arbetstid till årsarbetstid och begreppen är olika vilket gör en lönejämförelse svår. I usk-systemet hör undervisning och handledning, för- och efterarbete, samplanering och fortbildningsdagar till den så kallade bundna arbetstiden.

I årsarbetstiden hör till exempel undervisning och handledning, samplanering, lärarmöten och utbildning till den bundna arbetstiden. Om den här helheten förblir oförändrad beträffande den bundna arbetstiden förblir lönen desamma. Däremot kan lönen sjunka om arbetstiden minskar.

Utöver den bundna arbetstiden definierar årsarbetstidsavtalet också icke-bunden arbetstid; för minst 25 % av arbetstiden får läraren välja tid och plats för arbetet. I systemet med undervisningsskyldighet har läraren gjort det här arbetet ”på ackord”.

Anledningen till att en del lärare har fått lägre inkomst är att arbetsgivaren samtidigt har minskat lärarens övertimmar eller arbetstid. Utbildningsfinansieringen har minskat drastiskt under de senaste åren och det här återspeglas i undervisningsmängden.

Vänd dig till förtroendemannen om du tvivlar på lönen och tycker att den är lägre än väntat. Förtroendemannen reder ut om lärarens arbetstidsplan har gjorts upp rätt. Om avtalet tillämpas fel kommer det att åtgärdas.

Ja, det gör man. För merarbete betalas minst samma ersättning som för det vanliga arbetet.

I systemet med årsarbetstid utförs allt arbete på arbetstid och allt arbete utgör grund för lönen. Vikarietimmar är timmar i likhet med andra arbetstimmar. Arbetstid måste anvisas för vikariearrangemangen och för arbetet betalas lön.

Vikariat kan skötas på två sätt:

  1. Arbetsgivaren kan köpa extra arbete av läraren om arbetstimmarna har fastställts till 1 500 timmar i arbetstidsplanen och arbetstidsplanen är fylld. Arbetsgivaren måste vara medveten om att för vikariat behövs också icke-bunden arbetstid (ansvarsarbetstid) utöver undervisningstimmarna.
  2. Det är möjligt att i arbetstidsplanen lämna tid för ospecificerat arbete. Sådan arbetstid kan sedan användas vid behov, till exempel för vikariat. Då har vikariaten beaktats i både arbetstiden och lönen.

Ifall läraren inte har en arbetsuppgift för vilken plats eller tid har anvisats, så har läraren ingen skyldighet att vara i beredskap. En rimlig tid att meddela om vikariearrangemang är minst ett dygn i förväg. De lokala tillämpningsanvisningarna preciserar det riksomfattande avtalet.

Lärarens arbetstid fördelas mellan bunden och icke-bunden arbetstid

Lärarens arbetstid fördelas mellan bunden och icke-bunden arbetstid. Om arbetsgivaren ökar den bundna arbetstiden, ökar också den obundna arbetstiden. För läraren måste en tillräcklig tidsresurs ges för att planera undervisningen och för studerandeutvärdering.

Arbetstiden för studiehandledare är inte indelad i bunden och icke-bunden arbetstid.

Bunden arbetstid

Om tid och/eller plats för arbetet har angetts är arbetstiden bunden. Arbetsgivaren kan ha ålagt bunden arbetstid eller så kan det bero på annan orsak.

Bunden arbetstid är till exempel:

  • att undervisa och handleda studerande
  • möten
  • lärarnas gemensamma planering- eller utvecklingsmöten och utbildningar
  • en del av uppgörandet av personliga utvecklingsplaner (PUK)
  • alla förflyttningar under arbetsdagen
  • underhåll av undervisningsutrustning
  • för- och efterarbete med undervisning och handledning, till exempel diskussioner med studerandena och att ställa i ordning och städa undan undervisningsutrustning.

Läraren måste vara på läroanstalten endast under den av arbetsgivaren fastställda bundna arbetstid.

Icke-bunden arbetstid

Icke-bunden arbetstid innebär den del av arbetstiden som läraren själv får välja tid och plats för. I regel bör minst 25 % av arbetstiden vara icke-bunden och den grundar sig på förtroende och på lärarens sakkunnighet.

Icke-bunden arbetstid kan till exempel vara:

  • planering av den egna undervisningen och handledningen
  • en del av utvärderingen
  • samarbete som arbetsgivaren inte har förutsatt.

Icke-bunden arbetstid kan inte vara arbetsuppgifter som är bundna till tid eller plats som till exempel ansvar för eller kontakt med studerandena eller möten.

Uppgifter med endast arbetstiden fastställd

Lärarens arbetstidsplan kan innehålla uppgifter för vilka endast arbetstiden fastställs, medan andelen bunden och icke-bunden arbetstid inte behöver fastställas separat.

Sådana uppgifter kan vara:

  • chefsarbete
  • teamledaruppgifter
  • projekt- och utvecklingsarbete
  • ansvarsuppgifter
  • samarbete med intressentgrupper
  • utveckling av den egna kompetensen.

Övriga uppgifter indelas i bunden och icke-bunden arbetstid.

Avtalet tryggar ett minimi för bunden och icke-bunden arbetstid och vid behov mera eftersom i avtalet nämns att nämnda arbetstid bör grunda sig på det verkliga uppskattade behovet. Behovet kan givetvis inte vara lika för varje lärare och särskilt inte minimi. Det verkar som om avtalet tillämpas fel om lärarna i majoriteten av läroanstalterna endast ges det avtalsenliga minimi. Om man bryter mot avtalet är förhandlingsförfarande näst i tur.

Arbetstidsuppföljning är en integrerad del av årsarbetstidssystemet och den ger hänvisning om lärarens arbetstidsbehov. Det är möjligt att ändra arbetstidsplanen om det i uppföljningen framgår att den inte innehåller allt lärararbete. Man kan minska en del arbetsuppgifter eller betala för mertidsarbete.

Avtalet definierar endast tak för bunden/icke-bunden arbetstid för lärarens arbete har blivit mera mångsidigt med nya element, även om undervisning och handledning fortsättningsvis är centrala.

Lärarens arbetsuppgifter varierar år från år. Det är viktigt att mängden bunden/icke-bunden arbetstid är begränsad och att arbetstiden också innehåller andra uppgifter än undervisning och handledning. Mängden undervisning och handledning beror i stor utsträckning på vilka andra uppgifter som finns inom den bundna/icke-bundna arbetstiden, så som till exempel möten och uppgörandet av personliga planer.

Arbetstiden antecknas i arbetstidsplanen

Alla lärarens arbetsuppgifter fastställs i förväg i arbetstidsplanen som görs upp i samarbete med läraren och chefen.

Arbetstiden planeras antingen för hela läsåret, alltså 1.8–31.7 eller för kalenderåret 1.1–31.12. All arbetstid och alla lediga perioder finns med i planeringsåret.

Arbetstidsplanen följs regelbundet upp, till exempel en gång i månaden. Läraren arbetar med de arbetsuppgifter under den tid som har fastställts. Läraren kan inte ha en sådan arbetsuppgift för vilken ingen arbetstidsresurs har getts i planen.

Arbetstidsplanen kan ändras om arbetstiden som har fastställts inte räcker till för uppgifterna. Ändringen fastställs alltid innan arbetet börjar.

Årsarbetstidsplanen utarbetas i samarbete med läraren och ges till läraren innan arbetsperioden börjar, det vill säga läsåret eller kalenderåret.

Man följer den modell som lokalt har avtalats för arbetstidsuppföljningen. Läraren följer med att arbetstiden förverkligas och chefen granskar saken exempelvis varje månad.

Arbetstidsplanen följs upp för hela arbetsperioden. Planen kan vid behov justeras om den inte motsvarar lärarens verkliga arbetsbild.

Huvudregeln är att läraren inte kan ha en arbetsuppgift utan en anvisad arbetstidsresurs. Om arbetsgivaren har gett ett visst timantal för en viss uppgift har arbetsgivaren ansett att på den tiden fås tillräcklig kvalitet.

Ja, det kan den och då är det frågan om mertidsarbete. Om årsarbetstiden överskrids görs det alltid genom ändring av arbetstidsplanen eller med separat beordran om mertidsarbete. För mertidsarbete betalas minst samma ersättning som för det vanliga arbetet.

Dagsrytmen och pauser

Läraren får en arbetstidsresurs som behövs för varje uppgift. Exempelvis är arbetstiden för lärare annan sak än för studerande vid ett utbildningsevenemang.

Om läraren har en kort, exempelvis en 15 minuters paus mellan fastslagna arbetsuppgifter, är pausen automatiskt bunden arbetstid. Läraren har då ingen möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen.

Om läraren har mellan arbetsuppgifterna en sådan tid då hen kan gå bort från arbetsplatsen, är pausen lärarens egen tid; till exempel en halv timmes matpaus.

Kvälls-, natt-, veckosluts- eller söckenhelgsarbete

För arbetstimmar som utförs under samma dygn betalas tillägg för obekväm arbetstid efter det att 8 timmar har gått sedan den första arbetsuppgiften under dygnet påbörjades. Ersättningen är 50 procent av timlönen.

För arbete som arbetsgivaren fastställt i arbetstidsplanen och som utförs på lördagar, söndagar och under söckenhelger samt på vardagar klockan 22–07 betalas ett tillägg för obekväm arbetstid som är
50 procent av timlönen.

Timlönen fås då man dividerar den ordinarie lönen med 125. För samma arbetstimme betalas arbetstidstillägg bara enligt en av grunderna.

Årsarbetstiden inom yrkesutbildningen är minst 1 500 timmar varifrån söckenhelgerna redan har minskats. Till exempel i årsarbetstidsförsöket inom den grundläggande utbildningen är timmarna 1 520 minus söckenhelgerna. Söckenhelgerna har redan i avtalet dragits av från arbetstiden så det kan inte göras en andra gång.

Om läraren har en årsarbetstid på till exempel 1 500 timmar per läsår inplaceras arbetstiden vanligen på annan tid än söckenhelger. För arbetsdag på söckenhelg betalas ett 50 procents tillägg för obekväm arbetstid.

I arbetstiden som baseras på undervisningsskyldighet känner avtalet till tre söckenhelger som förkortar arbetstiden sammanlagt med 16–17 timmar per år jämfört med 20 timmars minskning i årsarbetstiden.

Nej, det får man inte eftersom arbetsgivaren endast beslutar om tidpunkterna för den bundna arbetstiden.

Om arbetsgivaren placerar in bunden arbetstid på söckenhelger ska läraren få tillägg för obekväm arbetstid (50 % av timlönen utöver den normala lönen).

Läraren beslutar själv om den icke-bundna arbetstiden, inte arbetsgivaren.

Med avtalet ville man begränsa arbetstiden per dag och vecka. Många lärare har klagat på överlånga dagar.

Med tillägget för obekväm arbetstid vill man motarbeta för långa arbetsdagar. Målet är att en arbetsdag är högst åtta timmar och samtidigt skulle då också veckoarbetstiden hållas i schack. Därför har man avtalat om att tillägget för obekväm arbetstid börjar åtta timmar efter att den första bundna arbetsuppgiften har påbörjats. Tillägget för obekväm arbetstid betalas också utöver kvällar för nätter, söckenhelger och veckoslut.

Lediga perioder

Lärare och studiehandledare i yrkesläroanstalter har 10–12 veckor för lediga perioder som arbetsgivaren inte får förlägga arbetstid till.

Lärare i yrkesläroanstalt har sammanlagt 12 veckor i lediga perioder: åtta på sommaren och fyra under den övriga tiden.

Sommarledigheten (2.5–30.9) kan ges i högst tre delar. Under den övriga tiden ska lärarna ha en fyra veckor lång ledig period och den kan ges i högst fyra delar.

Studiehandledare i yrkesläroanstalt har sammanlagt 10 veckor för lediga perioder: fem på sommaren och fem under den övriga tiden. En vecka kan flyttas från sommarledigheten till övrig tid eller vice versa.

De fem veckorna på sommaren (2.5–30.9) kan ges i högst fyra delar. Under den övriga tiden ska lärarna ha en fem veckor lång ledig period och den kan ges i högst fem delar.

För lärare som övergår från avtalet för vuxenutbildningscenter har sammanlagt 10 veckor i lediga perioder; sex på sommaren och fyra under övrig tid.

De sex veckorna på sommaren (2.5–30.9) kan ges i högst fyra delar. Under den övriga tiden ska lärarna ha en fyra veckor lång ledig period och den kan ges i högst fyra delar.

Fastställande av tidpunkten för den lediga perioden

Tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs vid olika tidpunkter i läsårssystemet (1.8–31.7) och kalenderårssystemet (1.1–31.12).

Tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs i kalenderårssystemet enligt följande:

– de lediga perioderna mellan 2.5–31.7 fastställs senast 31.3
– de lediga perioderna mellan 1.8–30.9 fastställs senast 31.5
– de lediga perioderna mellan 1.10–1.5 fastställs senast 30.9

Tidpunkterna för de lediga perioderna fastställs i läsårssystemet enligt följande:

– de lediga perioderna mellan 1.1–1.5 fastställs senast 30.11
– de lediga perioderna mellan 2.5–30.9 fastställs senast 31.3
– de lediga perioderna mellan 1.10–31.12 fastställs senast 30.9

Utgångspunkten för antalet arbetsdagar för lärare är ett kalkylerat antal av 195 arbetsdagar per läsår i bilaga 4 och 192 dagar i bilaga 5. Både i det gamla och i nya avtalet fördelar sig dagarna på cirka 40 kalenderveckor.

Antalet kalkylerade arbetsdagar bibehålls som förr. Opettaja har skrivit om det här (fi).

Avtalet slår inte fast antalet verkliga dagar utan i praktiken tillämpas avtalet olika i olika läroanstalter och antalet arbetsdagar kan variera; ibland kan man ha fler arbetsdagar, ibland färre och ibland lika många som i det gamla avtalet. 

Så här utformas arbetstiden i usk-systemet och i årsarbetstidssystemet

Vanligen är de lärare som övergår till årsarbetstid, lärare i yrkesämnen som omfattats av UKTA, del C, bilaga 4. I årsarbetstidsavtalet (UKTA, bilaga 1) bestäms lönen enligt lönen för lärare i yrkesämnen förhöjt med 2,5 övertimmar i bilaga 4.

När man beräknar den bundna arbetstiden i gamla avtalet med lönenivån i nya avtalet, blir arbetstiden så här i usk-arbetstidssystemet: 
  • Undervisning och handledning: 38 x (24,5 timmar enligt undervisningsskyldigheten + 2,5 övertimmar) = 1 026 timmar undervisning och handledning.
  • Övriga bundna uppgifter, det vill säga samplanering (81 timmar) och fortbildningsdagar (30 timmar) = 111 timmar övriga bundna uppgifter.
  • Bunden arbetstid sammanlagt 1 026 + 111 = 1 137 timmar.
Den bundna arbetstiden för samma lärare blir enligt följande i årsarbetstidssystemet:
  • Om läraren har 25 procent obunden arbetstid, så då är 75 procent av de årliga 1 500 timmarna bunden arbetstid = 1 125 timmar bunden arbetstid.
  • En del av den bundna arbetstiden är undervisning och handledning, en del till exempel möten, samplanering och restid.
  • Avtalet definierar inte undervisningsmängden. Reformlagstiftningen ökar tiden som används för samplanering, vilket innebär att undervisningtimmarna bör vara färre än i usk-systemet.
  • Den bundna arbetstiden är mindre om lärarens obundna arbetstid är mer än 25 procent.

Läraren får samma lön i båda arbetstidssystemen, men i årsarbetstidssystemet har läraren minst 12 timmar mindre bunden arbetstid än i usk-systemet.

Läraren ansvarar själv för hur den obundna arbetstiden används, precis som i systemet som baseras på undervisningsskyldighet. Obunden arbetstid baseras på förtroende och på lärarens sakkunskap.

Dela