Mika Mattila, som arbetar som lektor i matematik vid Tammerfors universitet, trivs i lärararbetet men är bekymrad över kollegornas ork och den växande arbetsbördan år efter år. Enligt honom skulle det finnas mycket att göra när det gäller arbetssätt och -villkor. Det är endast möjligt att få ut toppexperter på arbetsmarknaden om universiteten är attraktiva arbetsplatser för lärare.
Lärarna är högt utbildade professionella som ser betydelsen av sitt arbete för individerna och för hela Finlands framtid. Många lärare är dock utmattade och funderar till och med på karriärbyte. Sammanfattningsvis var detta budskapet i det brev till Finland som undertecknats av tusentals yrkesverksamma inom undervisningssektorn.
Mika Mattila, lektor i matematik vid Tammerfors universitet, känner igen båda sidorna av budskapet. I sitt eget arbete får han erfarenhet av att lyckas och upplever stolthet över studerandenas inlärning och när de hittar sin egen väg inom vetenskapen.
”Det är fint att läsa de näst intill perfekta tentamenssvaren och känna sig stolt över hur bra undervisningen har nått fram och hur bra studerandena har kunnat tillämpa kunskaperna. Ibland får jag kontaktförfrågningar via Linkedin från före detta studeranden som har börjat skriva en avhandling. I dessa situationer blir arbetets värde påtagligt”, berättar Mika.
Arbetsutmattning verkar vara ett långvarigt ämne på universitet
Förutom framgångar och frågor om stolthet har Mika som ordförande för lärarförbundet vid sitt eget universitet blivit bekant med nackdelarna i lärararbetet.
Den stora gemensamma utmaningen är konflikten mellan orken och de växande kraven. Även om lärarna är engagerade i sitt arbete och ser dess betydelse, kan några av dem överväga att byta från undervisning till exempelvis forskning eller uppgifter i företagslivet.
”Diskussionen om utbrändheten hos universitetspersonal har pågått länge, och situationen har enligt min mening bara förvärrats. Alla typer av onödiga jobb ökar ständigt, och det känns som att man vill förnya saker för förnyelsens skull. Införandet av nya elektroniska system och fler administrativa uppgifter är exempel på sådana betungande reformer som känns onödiga”, berättar Mika.
Bort med det onödiga och uppmärksamheten på det väsentliga
Vid universiteten bygger undervisningen alltid på vetenskap och forskning. Mika anser därför att det är viktigt att tillräcklig arbetstid reserveras för detta. Utöver detta grundläggande arbete har dock allt mer administrativt arbete lagts på universitetslärarna, eftersom universiteten har sagt upp yrkesverksamma inom administrationen av ekonomiska skäl.
”Att upprätthålla forskningsförmågan vid sidan av undervisningen är också viktigt eftersom det förbättrar kvaliteten på undervisningen. I framtiden måste vi absolut hålla fast i en modell där forskare också undervisar och lärare också forskar”, sammanfattar Mika.
Det är viktigt att se till att lärarna har möjlighet att lyckas både i sin undervisning och som forskare utan att utmattas. Antalet arbetsuppgifter verkar ha ökat år för år, vilket återspeglas i det ständigt ökande antalet timmar i arbetsplanerna för dem som arbetar vid universitetet.
”Man kan inte ständigt öka arbetsbördan om man vill ta hand om de anställdas ork och behålla universiteten som bra och attraktiva arbetsplatser för topprofessionella inom olika områden”, säger Mika.
Högkvalitativ undervisning kräver tid för planering
För omvärlden blir det lätt oklart vad universitetslärares hela arbetsdag kan innehålla. Oavsett hur du planerar och schemalägger är en universitetslektors dagar fulla av uppgifter och allt kan inte förutses. Enligt Mika kan det ofta till och med finnas överlappande bokningar av möten och undervisning.
”En arbetsdag kan innefatta en 1,5 timmars föreläsning för en större grupp och ytterligare en 1,5 timmars smågruppsundervisning. Samma dag kan även innehålla ett handledningsmöte för ett lärdomsprov, du ska läsa och kommentera studerandes arbeten, förbereda material eller övningar, korrigera tentor, svara på studerandes e-post, använda olika elektroniska system och bedriva forskning. Och mitt i allt bör du förbereda dig för nästa dags undervisningar”, listar Mika.
Enligt Mika är lösningen på det tröttsamma arbetstempot tydlig: vissa uppgifter bör tas bort från arbetsplanen samtidigt som det tillkommer nya arbeten under året.
”Att inte göra någonting är inte lätt, men att öka arbetsbördan för samma personer med samma arbetstid och lön är också en omöjlig ekvation.”
Enligt Mika skulle situationen också kunna göras mer flexibel genom att arbetsvillkoren omarbetades.
”Rationaliseringen av kollektivavtalen skulle i bästa fall också kunna återspeglas i arbetslivet, till exempel genom mer realistiska arbetsplaner. Till exempel bör det säkerställas att den arbetstid som finns tillgänglig för förberedelse av undervisningen är tillräcklig, annars kommer undervisningens kvalitet oundvikligen att bli sämre”, sammanfattar Mika.
Kvalificerade universitetslärare gynnar hela Finland
För närvarande förhandlar OAJ med arbetsgivare om löner och arbetsvillkor även för universitetslärare. I lärarnas brev påpekas att det handlar om mycket större frågor än nästa månadslön – det handlar om hela Finlands framtid.
Mika menar att universitet skulle framstå som mer attraktiva långvariga arbetsplatser om lönesystemet var mer flexibelt när det gällde att möta förändringar i kraven på jobb och prestationer. Nu kan det ta år att bedöma förändringarna, och löneutvecklingen vid universiteten kan lätt stanna upp oavsett hur väl de mer krävande jobben utförs.
”Det är välkänt i Finland att arbetslivet i framtiden kommer att behöva fler och fler högt utbildade arbetstagare. De dyker inte bara upp av sig själva utan för det behövs kompetenta lärare. Det är därför viktigt att universiteten är och fortsätter att vara attraktiva arbetsgivare med anständiga arbetsvillkor. Löneutvecklingen får åtminstone inte hamna på efterkälken i förhållande till vad som förekommer i andra sektorer”, säger Mika.