Strejkmarschen och Lönedagen #2 samlade idag i Helsingfors uppskattningsvis tre tusen kommunalt anställda, bland andra lärare, för att kräva bättre anställningsvillkor och löner.
Lönedagen-evenemanget samlade idag uppskattningsvis tre tusen anställda i kommunsektorn. De marscherade från Tölö Sporthall till Narinkenstorg vid Kampen för att kräva ett löneprogram och bättre anställningsvillkor.
För arrangemangen stod FOSU, JHL och Jyty.
Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, gladde sig över hur många som ställde upp för den gemensamma saken.
– I tio år har vi nöjt oss med små löneförhöjningar och hållit Finland på fötter, men nu är det tid för en kursändring, sade Luukkainen.
Texten fortsätter.
Cirka 3 000 marscherade idag för bättre lön och anställningsvillkor.
Ersättning för extra arbete
– Det är underbart att se att så många människor drar sitt strå till stacken, säger Marika Ketomäki, slöjdlärare och biträdande rektor vid Ymmerstan koulu. Hennes lärarmamma var med och strejkade år 1984.
– Det största problemet i läraryrket är att det hela tiden kommer diverse extra att göra. Elevvårdsarbetet slukar idag allt för mycket tid av undervisningsarbetet. Jag tycker att det borde betalas ett mötesarvode för varje möte med vårdnadshavare och ett dokumentarvode för beslutet om stöd – först då skulle den enorma mängden arbete bli synligt. När trestegsstödet infördes ansåg Ketomäki att det inte förhandlades fram tillräckliga resurser och ersättningar.
– Så då föll allt på klasslärarnas axlar.
Texten fortsätter
Marika Ketomäki.
En uppgift lika stor som framtiden
Det är bra att visa för beslutsfattarna att nu får det räcka, säger Kari Saukko, lärare i småbarnspedagogik och barnskötaren Piia Kaija från daghemmet Floora i Majstad, Helsingfors.
Saukkos nettolön ligger under 2 000 euro.
– Med den lönen klarar man sig inte i Helsingfors, särskilt inte när man bor i ett enpersonshushåll som jag gör. Jag måste dryga ut kassan med annat arbete, så jag har till exempel arbetat som karaokevärd.
Saukko får 214 euro i ålderstillägg.
– Det är tacken för 30 års arbetserfarenhet, konstaterar Saukko.
För Piia Kaija skulle mera personal till och med vara viktigare än löneförhöjningar.
–När arbetstagarna i morgonskiftet lämnar jobbet klockan två på eftermiddagen blir vi alltid underbemannade, konstaterar Piia Kaija.
Text: Tiina Tikkanen
Bild: Leena Koskela