Innehållet och målen i lagen om småbarnspedagogik raseras ifall behörighetskraven för lärare inom småbarnspedagogik skulle sänkas. Flera års arbete med att utveckla dagvård till småbarnspedagogik skulle vara bortkastade, säger Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ.
Det är en ohållbar idé att pruta på behörighetskraven för daghemspersonal, konstaterar OAJ. I en intervju för STT föreslår vetenskaps- och kulturminister Petri Honkonen en lagändring för att lättare kunna anställa personal med yrkeshögskoleutbildning till daghem och förskoleundervisning. I praktiken skulle det kunna innebära att socionomer skulle få behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. Honkonen motiverade sitt förslag med personalbristen i daghemmen.
OAJ motsätter sig starkt förslaget och betonar att behörighetskraven för daghemspersonal inte kan luckras upp. Småbarnspedagogik av hög kvalitet är effektfull och personalens utbildning är väsentlig.
– I lagen definieras småbarnspedagogik som verksamhet där pedagogiken betonas. Det här är utgångspunkten för lagen. Småbarnspedagogiken utarbetades för att stödja lärostigen. Kompetensnivån har sjunkit och undersökningar visar tydligt hur betydelsefull en högklassig småbarnspedagogik är för lärandet, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.
Universitetens lärarutbildning i småbarnspedagogik är en pedagogisk lärarutbildning som helt och hållet fokuserar på småbarnspedagogik. Socionomutbildningen är baserad på sociala vetenskaper. Lagen om småbarnspedagogik lyfter specifikt fram styrkorna i båda utbildningarna och den kompetens som de tillför, säger Nina Lahtinen, OAJ:s tf. utbildningsdirektör.
–Socionomens roll är viktig del av helheten. Olika yrken ska dock inte förväxlas eftersom de har olika syften och uppgifter samt betydelse för barns utveckling och lärande, säger Lahtinen.
Personalbristen beror inte på lagändringen
Minister Honkonens påstående om att daghemmens personalbrist beror på den lagändring som gjordes under föregående valperiod stämmer helt enkelt inte.
Enligt lagändringen år 2018 ska de ändrade behörighetskraven uppfyllas senast före år 2030. Lagens krav har ännu ens uppfyllts och det rådde personalbrist redan i flera år före lagändringen.
– Trots att nybörjarplatserna är flerfaldiga för studerande vid yrkeshögskolor än vid universitetens lärarutbildningar så kvarstår problemet, säger Murto.
Lärarbristen beror på att universitetens utbildningsmängder har varit helt otillräckliga redan under långa tider.
Murto och Lahtinen är förvånade över matematiken att situationen skulle förbättras genom att luckra upp behörigheterna. I dag är behöriga lärare utbildade vid universitet och högskolor.
När lagändringen har till fullo trätt i kraft år 2030 arbetar fortsättningsvis både lärare och socionomer i daghemmen, men utbildningen har synliggjorts i yrkesbeteckningarna. Det måste finnas en tredjedel lärare. Dessutom kan arbetsgivaren rekrytera lärare eller socionomer beroende på vem som behövs eller vem som är tillgänglig.
– Fler lärare ska rekryteras genom att förbättra lönen och arbetsvillkoren och genom tillräcklig utbildning. Universiteten behöver permanent finansiering för detta, påpekar Murto och Lahtinen.
Under budgetförhandlingarna kräver OAJ av minister Honkonen att finansieringen ökas för att få flera nybörjarplatser för lärare inom småbarnspedagogik.