Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ hoppas att lärare och chefer i skolor, daghem och läroanstalter ska få arbetsro att fokusera på sina grundläggande uppgifter. I stället för nya projekt och reformer önskar OAJ att finansieringsbasen för utbildning stärks och att problemen med stöd för lärande korrigeras. Även barn och unga vill ha ro och fokusera på undervisningen.
– Utbildningssektorn har stått under flera omvälvningar de senaste åren. Dessutom har pandemin och återspeglingar från kriget i Ukraina belastat lärarkåren och ledningen. Under det kommande läsåret måste elever och studerande, lärare och chefer få tid att fokusera på grunduppgifter, säger Katarina Murto, ordförande för OAJ.
Fortsättningsvis genererar till exempel gymnasiereformen och den utvidgade läroplikten arbete. Flera lagändringar trädde i kraft i början av augusti, såsom de nya bestämmelserna om stöd inom småbarnspedagogiken, bestämmelser om disciplin inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen samt familjeledighetsreformen.
– Våra medlemmar önskar att inga stora reformer påbörjas under det kommande läsåret, sammanfattar Murto.
OAJ kräver att det i budgetförhandlingarna i månadsskiftet augusti-september ges finansiering för att öka mängden utbildning av lärare inom småbarnspedagogik.
–Det har rått brist på lärare inom småbarnspedagogik redan i flera år och inga adekvata och permanenta åtgärder har vidtagits för att öka utbildningsmängden, påpekar Murto.
Riksdagspartierna har satt upp ett gemensamt mål att minst hälften av de unga ska avlägga en högskoleexamen. Det här förutsätter tilläggsresurser för att öka antalet studieplatser vid högskolorna. Nya studieplatser måste riktas till branscher med akut arbetskraftsbrist, såsom småbarnspedagogik.
OAJ föreslår att regeringen också fördelar medel till ett lärarregister så att inrättandet kan påbörjas 2023.
Dessutom vill OAJ att lagstiftningen skulle omfatta mentorskap inom utbildningssektorn. Det skulle förbättra lärarnas introduktion i arbetet och kompetensutveckling. De första fem åren av karriären avgör om läraren kommer att stanna kvar i yrket.
Man måste förbereda sig på att coronaläget förvärras
Katarina Murto påpekar att coronapandemin fortfarande kommer att synas i skolor, daghem och läroanstalter i höst.
– De coronapengar som kommunerna och andra utbildningsanordnare har fått behövs också det här läsåret för att minska undervisningsgruppernas storlek och för att öka stödet och handledningen, betonar Murto.
En ny sjukdomstopp skulle leda till personalfrånvaro och särskilda undervisningsarrangemang med eventuella distansundervisningsperioder.
– Coronaprocesserna är välbekanta och måste återinföras om situationen förvärras. Till exempel bör skolornas anvisningar och informationsprocesser förberedas innan en akut situation eventuellt uppstår. Arbetsgivarna måste vara beredda på att till exempel antalet sjukskrivningar ökar, säger Murto.