Kari Tikkala är född i en familj av musiker och har under sin karriär prisbelönats som konsertpianist. Karriären som musiker har lärt Kari mycket som han nu har nytta av som lärare. Kari tror att musikstudier kan vara till stor nytta och glädje också för dem som börjar jobba inom andra branscher.
Vinnare av Maj Lind-pianotävlingen år 1988. Uppträdanden i konsertsalar på olika håll i Europa och även längre bort, ända i Kuba.
Kari Tikkalas talang upptäcktes tidigt. Som sjuåring fick han en privatlärare, och denna erfarenhet påverkar fortfarande hans sätt att undervisa.
– Från privatundervisningen har jag till mitt eget arbete överfört bland annat att det inte alltid är den sak man studerar som är det viktiga, utan också hur man tar sig an den. Min egen lärare märkte alltid när jag till exempel hade en dålig dag. Då kunde han till exempel plocka fram spelkorten för att väcka mitt intresse. Efter detta kunde jag bättre koncentrera mig på själva saken, minns Kari.
Det är viktigt att bemöta varje elev som en individ
Den grundläggande konstundervisningen är utbildning inom olika konstgrenar utanför skolan som i första hand riktar sig till barn och unga och den omfattar varje år över 100 000 elever. Avsikten är att erbjuda eleverna möjligheter att studera konstämnen långsiktigt, målmedvetet och i enlighet med de egna intresseområdena.
Undervisningen styrs dels av den nationella läroplanen för grundläggande konstundervisning, dels av läroanstaltens läroplan. Utöver dem har Kari en personlig läroplan för varje elev.
Strävan att stödja varje elevs personliga lärande anser Kari vara viktig, men det kräver också omfattande pedagogisk yrkeskunskap och kreativitet.
Strävan att stödja varje elevs personliga lärande kräver omfattande pedagogisk yrkeskunskap och kreativitet.
– Människor lär sig på olika sätt och när undervisningen är personlig är varje lektion delvis improviserad. Det är viktigt att skapa en trygg miljö för lärandet. Under lektionen är det min uppgift att finna metoder för att få just denna elev att lära sig just i dag, säger Kari.
Hopp, förtroende och trygghet anser han att är utgångspunkterna för all undervisning och kommunikation.
– När man studerar färdighetsämnen åtgärdas fel och brister, men man lär sig bättre genom uppmuntran och beröm än genom att fel påpekas. Det är viktigt att behålla glädjen av att lära sig nya saker. I synnerhet när det gäller små barn är det viktigt att skapa en känsla av att vi är på samma sida. Om detta inte lyckas, lär barnet sig inte.
Man lär sig bättre genom uppmuntran och beröm än genom att fel påpekas.
Konsten är värdefull i sig
Kari har många strängar på sin båge. Kari undervisar inte bara i piano, utan också i cembalo och samspel. Han undervisar vid Juvenalia i Esbo och i Sibelius-Akademin, där han är kammarpianist och handledare för studerande i kandidat- och magisterskedet.
Kari anser att musikundervisning och musikstudier är viktigt. Alla studerande blir inte yrkesmusiker, och bra så. De kan ändå på lektionerna tillägna sig färdigheter som de har glädje och nytta av hela livet. Under lektionerna lär de sig utöver musik också om sambanden mellan olika konstformer, historia och till och med språk.
– Musiken har i århundraden haft en underbar förmåga att beröra såväl musikerna själva som åhörarna. Musiken bidrar till att bygga upp en självbild och ger mening i livet, vilket många saknat till exempel under coronatiden.
Musiken bidrar till att bygga upp en självbild och ger mening i livet, vilket många saknat till exempel under coronatiden.
Konsten och naturvetenskaperna ställs ofta mot varandra, men båda behövs och båda har enligt Kari kreativiteten gemensamt.
– Ny utveckling sker som av misstag, det må vara fråga om musik eller uppfinnande av ett vaccin.
Han tycker att det är viktigt att man i Finland också i fortsättningen tryggar en högklassig musikundervisning såväl inom den grundläggande konstundervisningen som på högskolenivå. Därför har han genom Musiklärarförbundet i Finland till exempel varit med och kommenterat den utbildningspolitiska redogörelse som bereds för närvarande. I redogörelsen drar man upp riktlinjer också för musikundervisningens framtid.
– Konsten är värdefull i sig och därför är det viktigt att staten tryggar konstundervisningens resurser. Undervisningsarbetet borde även värdesättas i form av pengar. Vad beror det på att det att ett yrke är ett kall i Finland ofta innebär att det inte anses lämpligt att kräva ordentlig ersättning för arbetet.