Bland andra nyfikenhet och interaktionsförmåga som kallas framtidens färdigheter utvecklas redan före 5 års-åldern. Därför är det med tanke på Finlands framtid en kritisk fråga att lyfta småbarnspedagogikens status till samma nivå som den grundläggande utbildningen, säger OECD:s utbildningsdirektör Andreas Schleicher.
Forskning visar att nyckelkompetenser för framtiden och lärandet utvecklas redan under de tidiga åren. I Finland bör vi därför göra mera för att få småbarnspedagogiken till en riktig del av utbildningssystemet, att få flera 3–5-åringar att delta i småbarnspedagogiken och att trygga kvaliteten med utbildad personal.
Det här säger Andreas Schleicher som är OECD:s utbildningsdirektör och ansvarig för Pisa-testerna.
– Runt om i världen har förståelsen av hjärnans utveckling ökat medvetenheten om småbarnspedagogikens centrala betydelse. Det är viktigt att fokusera på lärandet istället för på omvårdnad. Småbarnspedagogiken är av stor betydelse inte bara för inlärningsförmågan utan också för de sociala och kognitiva färdigheterna, säger Schleicher.
Texten fortsätter efter grafiken.
Hjärnans känslighet till exempel för att lära sig interaktion och sociala färdigheter är störst vid ungefär 3 års åldern. Källa: OECD.
Schleicher som talade vid det internationella utbildningstoppmötet ISTP som Undervisningsministeriet och OAJ ordnar tillsammans med OECD och Världslärarorganisationen EI, påpekar att i Finland deltar betydligt färre barn i åldern 3–5 år i småbarnspedagogiken än i de övriga nordiska länderna. Finland ligger också långt efter OECD-ländernas medeltal.
Under de tio senaste åren har de flesta länderna främjat 3–5-åringarnas deltagande i småbarnspedagogiken. Enligt OECD-statistiken har knappt ingen sådan utveckling skett i Finland.
Texten fortsätter efter grafiken.
I Finland ligger 3-, 4- och 5-åringarnas deltagande i småbarnspedagogik till exempel långt efter de övriga nordiska länderna. Källa: OECD.
Fokus på deltagande och kvalitet
Enligt Schleicher måste deltagandet i småbarnspedagogiken öka i Finland och det måste dessutom säkerställas att småbarnspedagogiken är av hög kvalitet. Schleicher poängterar att med en högklassig småbarnspedagogik ökas jämlikheten inom utbildningen.
Skillnaderna mellan barnen kan till och med öka om personalen inom småbarnspedagogiken har en svag kompetens.
– Det handlar om både deltagande och kvalitet. Därför är det viktigt att satsa på personalens utbildning och på högt pedagogiskt kunnande, säger Schleicher.
Vad ska då göras för att höja kvaliteten på småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen? OECD:s linje är tydlig; man måste uppmärksamma arbetsförhållandena för att locka en kunnig och utbildad arbetskraft till branschen.
– I många länder och även i Finland är lärarnas anställningsvillkor med börjande från lönerna mycket sämre inom småbarnspedagogiken än inom den grundläggande utbildningen. Det är helt avgörande att man i Finland nu måste arbeta hårdare för att lyfta småbarnspedagogiken till en jämlik ställning med den grundläggande utbildningen, säger Schleicher.
Dags att ändra landets sed
Varför har Finland sackat efter andra länder när det gäller att utveckla småbarnspedagogiken? Enligt Schleicher är problemet "landsseden".
– Det finns ingen annan anledning än historien. Så här har det alltid gjorts. Det är ändå med tanke på landets framtid oerhört kritiskt att nu utveckla småbarnspedagogiken och höja deltagandet, och att småbarnspedagogiken ses som lika viktig som annan utbildning. Inlärningsskillnaderna ökar redan och om småbarnspedagogiken inte sätts i skick kommer den senare att belasta skolgången.
Andreas Schleicher deltar redan för åttonde gången i ISTP. Det är nu första gången som toppmötet för undervisningsministrar och lärarorganisationschefer ordnas i Norden och Finland. Och för första gången är småbarnspedagogiken på mötesagendan, vilket Schleicher är nöjd över.
– I allmänhet lyfter länderna fram det som man är stolt över. I Finland har man istället betonat det område där det finns mest att utveckla.
Luukkainen: Mål för nästa regering och för avtalsrundan
OAJ:s ordförande Olli Luukkainen är inne på samma linje som Schleicher. Under den här regeringsperioden kom den nya lagen om småbarnspedagogik och barnets rätt till en pedagogisk daghemsverksamhet förstärktes. Lagreformen betonade också vikten av utbildad personal. Men det finns fortfarande mycket att göra under nästa regering.
– Det måste bli en grundläggande utbildningsrättighet att delta i småbarnspedagogik och deltagandet måste höjas. Allt fler 3–4-åringar ska fås med och det behövs en plan och en tidtabell för deras rätt till en avgiftsfri småbarnspedagogik på deltid, säger Luukkainen.
Enligt Luukkainen bör också den nya lagen om småbarnspedagogik preciseras.
– Det är viktigt att i lagen definiera vad småbarnspedagogik är och att stöd för lärandet tryggas. Vi måste också uppmärksamma barngrupperna. De måste vara permanenta för att stödja barnets sociala utveckling, säger Luukkainen.
Småbarnspedagogik behöver inte bara uppskattning av beslutsfattarna – också pengar behövs.
Många kommuner har brist på lärare inom småbarnspedagogik. Därför bör universiteten fortsättningsvis öka antagningen till den småbarnspedagogiska lärarutbildningen.
– Småbarnspedagogik behöver inte bara uppskattning av beslutsfattarna – också pengar behövs. Enligt våra beräkningar fick kommunerna i år 304 miljoner euro mindre i statsandelar för att anordna småbarnspedagogik jämfört med år 2011. Under den här avtalsperioden har man i många kommuner riktat justeringspotter till att höja lönerna för lärare och speciallärare inom småbarnspedagogik. Riktningen är den rätta men tillräckliga resurser för småbarnspedagogik är en förutsättning för ytterligare framsteg i nästa avtalsrörelse, säger Luukkainen.
OAJ har åtgärdsförslag
- OAJ har ett antal förslag till nästa regering för att bland annat förhindra utslagning.
Du hittar våra förslag här och här.
Text och foto: Heikki Pölönen