Finland är fortsättningsvis ett av världens ledande utbildningsländer och det största tacket går till lärarna, säger OAJ. Pisaresultaten som publicerades idag visar att läskunnigheten är på rätt lika nivå som tre år tidigare, men det finns en risk för att kunskapsskillnaderna blir större.
Finlands Pisaresultat har hållits på ungefär samma nivå som år 2015. Finländska elevers kunskaper är fortfarande bland de bästa i världen, men på sikt är trenden sjunkande och vi der ingen tydligen förändring mot det bättre. Pisaresultaten för år 2018 publicerades idag.
Finland delar sjätte plats med Kanada i läskunnighet och är det bästa nordiska landet i jämförelsen. Av de europeiska länderna var bara Estland bättre.
Finland ligger också nära OECD-toppen i matematik och naturvetenskaper.
– Kvaliteten i vårt utbildningssystem är resultatet av flera årtiondens arbete. Vi har våra lärare att tacka för skolframgångarna, säger Olli Luukkainen som är ordförande för OAJ.
Allt fler elever klarar sig dåligt
Poängen har dock sjunkit för Finlands del och det här kan till stor del förklaras med att andelen svaga läsare har blivit större. Det är anmärkningsvärt att andelen utmärkta läsare har förblivit lika stor, medan andelen svaga läsare har fortsatt att växa. År 2009 hade cirka 8 procent av eleverna i åk 9 mycket dålig läskunnighet. Nu har deras andel stigit till cirka 14 procent.
Över 8 000 barn i åldersgruppen blir utan tillräcklig läskunnighet för till exempel fortsatta studier.
– Enligt OAJ är det här definitivt alldeles för många och kursen måste ändras, kräver Luukkainen.
För första gången granskade PISA nu också effektiverat och särskilt stöd. I dagens läge fungerar inte vårt stödsystemet; mer än hälften av de mycket svaga läsarna får varken effektiverat eller särskilt stöd.
– Stödet för lärandet har misslyckats. Läskunnighet saknas, men ändå fås inget stöd, säger Jaakko Salo som är utvecklingschef vid OAJ.
– Den internationella rapporten visar att specialundervisningen inte är tillräcklig. Det finns ett akut behov av stöd på en helt annan nivå än för närvarande - alltså finns det också ett akut behov av mera resurser för detta. Vi har inte råd med förklaringar. Det är vanligt att till exempel undervisning inte kan ordnas i liten för att pengar saknas även om behov finns. Det råder en skriande brist på specialundervisning och det råder redan stora skillnader mellan kommunerna, säger Luukkainen.
Att fokusera på stöd skulle särskilt gagna pojkar som i genomsnitt klarar sig avsevärt sämre i läsning än flickor. Två tredjedelar av eleverna som läser dåligt är pojkar. Ungefär var femtonde flicka och var femte pojke är en svag läsare.
Staten har fortsatt med nedskärningar trots nedgången i Pisaresultaten
Finlands poäng i Pisa har sjunkit under de senaste tio åren. Många utvecklingsplaner har presenterats men åtgärder har inte vidtagits.
Nedskärningarna påverkar fortsättningsvis basfinansieringen för den grundläggande utbildningen. Kommunförbundets uträkningar visar att finansieringen har minskat med mer än en halv miljard på årsnivå. Lärarna gör sitt allt, men utbrändhet har blivit vanligare under de senaste tio åren. Det finns också tecken på att läraryrket inte längre har samma attraktionskraft som tidigare.
– Ska vi småningom vakna upp och gå från ord till handling? Ska vi äntligen ta det som ett parlamentariskt mål att höja basfinansieringen för den grundläggande utbildningen till en nordisk nivå? Till all lycka finns det tecken på det här i regeringsprogrammet. Det behövs inga mirakelkurer. Det behövs mera undervisning, specialundervisning och bättre lärardimensioneringen, konstaterar Luukkainen.
Video: Pisaresultaten i ett nötskal
OAJ:s utvecklingschef Jakko Salo analyserar resultaten och hur vi ska få trenden att vända (fi).
Läs mera
- Bekanta dig med Pisaresultaten på undervisnings- och kulturministeriets sidor.