Yrkesutbildningen förnyades helt, men reformens mål har ännu inte realiserats i läroanstalternas vardag. Det finns till exempel stora skillnader beträffande resurserna som anges för undervisningen. Det här framgår av en omfattande enkät som besvarades av närmare 1 500 yrkeslärare.
Yrkesutbildningsreformens mål förverkligas ännu inte i det dagliga arbetet i yrkesläroanstalterna. Skillnaderna är stora vad gäller timresurserna och det här på grund av att kompetenspoängens omfattning inte längre fastställs inom yrkesutbildningen. Bland annat det här visar en stor enkät som gjordes i februari-mars och som besvarades av närmare 1 500 yrkeslärare. Enkäten gjordes av OAJ tillsammans med fyra andra aktörer.
– I gymnasieutbildningen är antalet timmar som krävs för en studiepoäng exakt fastställda, men inte i yrkesutbildningen. Den tid som reserveras för att lära sig en och samma sak kan variera från en halv timme till 24 timmar enligt utbildningsanordnarens övervägande, så skillnaderna är alltså enorma, säger Nina Lahtinen som är utbildningschef vid OAJ.
Undervisningsmängden borde fastställas nationellt
Läraren ska tillsammans med studeranden planera hur och på vilken tid lärandet sker. Det här är enligt Lahtinen nästan omöjligt när det inte finns några kriterier för kompetenspoängen. Hon menar att antalet undervisningstimmar bör fastställas fastställs nationellt. Timmarna kunde flexibelt minskas eller ökas på basis av studerandenas tidigare studier och färdigheter som förvärvats på annat håll.
– Det behövs en gemensam syn på hur mycket undervisning och studier som krävs för en kompetenspoäng i yrkesutbildningen. Antalet undervisningstimmar bör fastställas och yrkesutbildningens grundfinansiering höjas genast i början av den nya regeringsperioden, kräver Nina Lahtinen.
Antalet undervisningstimmar bör fastställas och grundfinansieringen höjas genast i början av nästa regeringsperiod.
Det nuvarande läget är ohållbart och ojämlikt för studerandena. OAJ:s strävan efter fastslagen undervisningsmängd väcker inte genklang hos Utbildningsstyrelsen.
– Det är så till vida omöjligt att knyta kompetenspoängen till tid eftersom examensgrunderna inom yrkesutbildningen är bundna till kunnande och inte tid. Kunnandet utvärderas utifrån omfattningen, svårighetsgraden och betydelsen av det kunnande som ingår i examens- och utbildningsdelarna, säger Sanna Pensonen som är projektchef vid Utbildningsstyrelsen.
Individuell handledning har ökat men dessvärre har undervisningen minskat
60 procent av svarandena uppger att den individuella handledningen av studerande har ökat tack vare reformen. Det här är i och för sig en glädjande nyhet men medaljen har även en baksida.
– Visst är det bra att den individuella handledningen har ökat, men det tröstar inte mycket när mängden undervisning samtidigt har minskat. Helheten måste ännu utvecklas en hel del, säger Samuli Maxenius som är utbildningspolitisk sakkunnig vid studerandeorganisationen Sakki.
En sak som också framgår då enkätsvaren analyserats är att det råder stora skillnader mellan läroanstalternas verksamhetskultur både regionalt och lokalt. Och förändringarna upplevs både som positiva och negativa. Enkäten visar ändå entydigt att riktningen är den rätta.
Förändringarna upplevs både som positiva och negativa. Enkäten visar ändå entydigt att riktningen är den rätta.
– Reformen upplevs nog som en vettig satsning. Problem som lyfts fram är sådana som kan korrigeras med rätt riktade åtgärder, säger projektchefen Ilkka Vuorikuru från Arbetarnas Bildningsförbund ABF.
Samhörigheten bland studerandena har försvagats
Samhörigheten bland studerandena har minskat efter reformen. Det uppskattar 69 procent av yrkeslärarna som svarade på enkäten. Lärarna är särskilt bekymrade över dem som kommer senare med i grupperna och oro finns också för de mest blyga, för dem som behöver stöd och för studerande med olika språk- och kulturbakgrunder.
Alarmerande är att varannan lärare anser att studerandena inte har tillräcklig förmåga för studier och för att klara sig i yrket. Oroväckande många unga och vuxna studerande har bristfälliga studiefärdigheter, säger SAKKI:s ordförande Elias Tenkanen.
1 500 yrkeslärare svarade på enkäten - viktigt att lyssna på lärarna
Den omfattande enkäten inom yrkesutbildningen genomfördes i februari-mars 2019. Det var drygt ett år efter att yrkesutbildningsreformen trädde ikraft. Enkäten skickades till 4 000 yrkeslärare och cirka 1 500 deltog i undersökningen som omfattade hela 50 frågor. Att så många tog sig tid att svara visar att lärarna var angelägna om att utvärdera och informera om dagsläget. OAJ presenterade resultaten första gången den 29.3.
– Verkställandet av reformen är ännu på hälft och just därför är det extra viktigt att nu lyssna till lärare och studerande för att hitta fungerande modeller. En glädjande sak i undersökningen är att åtminstone i en del läroanstalter har man tagit itu med problemen och ändrat otympliga verksamhetsmodeller, säger Nina Lahtinen.
Enkäten genomfördes i samarbete med Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, Arbetarnas Bildningsförbund ABF, studerandeorganisationen Sakki, Kiipulan ammattiopisto och Utbildningsstyrelsen.
Plock ur resultaten:
Läraren hinner inte tillräckligt ofta besöka arbetsplatserna och handleda studerandena. (60 % av svarandena)
Arbetsplatserna har inte tillräckliga resurser för att handleda och utvärdera studerande. (67 %)
Mängden undervisning har minskat. (54 %)
Den kontinuerliga ansökningen är fungerande (41 %)
Speciallärarresurserna är tillräckliga i läroanstalten. (35 %)
Läs mera i Opettaja nr 7 (5.4.2019)
Läs nyheten 29.3 (fi)