Trots att arbetskraven har ökat i yrkeshögskolorna stödjer arbetsgivaren personalens kompetensutveckling sämre än tidigare.
Det här kommer fram i en opinionsundersökning som OAJ och Haaga-Helia har gjort. Nästan 1000 yrkehögskoleanställda svarade på enkäten varav de flesta är lärare.
Undersökningen genomfördes första gången år 2009. Då upplevde mer än hälften av de svarande att arbetsgivaren stöder kompetensutvecklingen. Nu anser bara 43 procent det.
På tio år har lärarnas lust att utveckla det egna kunnandet ökat. Utöver substanskunnandet behöver lärarna dessutom uppdatera sina färdigheter i digital undervisning och affärsverksamhet.
Brådska är betungande
Mer än 5 000 personer undervisar i landets 23 yrkeshögskolor.
I enkäten svarade de flesta att arbetet upplevs meningsfullt, inspirerande men samtidigt betungande. Det är särskilt brådskan som är betungande.
– Ett av de mest slående resultaten i undersökningen är att 60 procent av respondenterna ansåg både för nio år sedan och idag, att det inte finns tillräckligt med tid för att utföra arbetsuppgifterna. Det här innebär att lärarna gör sitt arbete med en ständig känsla av brådska och att man inte har tagit lärdom av tidigare erfarenheter, konstaterar Pasi Repo, ombudsman i högskolefrågor vid OAJ.
Svarandena anser att det är ett problem att man genast i början av läsåret fyller hela årsarbetstiden på 1624 timmar med uppgifter för YH-lärarna.
-Vi rekommenderar att varje YH-lärare har minst 100 timmar per år som inte bokas upp. På det sättet kan man reagera smidigt på förändringar i arbetssituationen, säger Hannele Louhelainen, specialsakkunnig vid OAJ.
Svårt att komma framåt i karriären
Lärarna som deltog i undersökningen är ganska nöjda med själva arbetet, men inte med chefernas planering och ledning av arbetet. Cheferna diskuterar till exempel inte tillräckligt med lärarna om förändringar i arbetstidsplanen.
Cirka 70 procent av respondenterna anser att det inte finns möjlighet att komma framåt i karriären, även om uppgifterna i yrkeshögskolorna är flerdimensionella. Många önskar också att det skulle finnas fler möjligheter att byta uppgifter.
Individuell undervisning lyckas inte
Finansieringen för yrkeshögskolorna har sjunkit redan i åtta års tid och nästa års budgetförslag motsvarar inte de ökade kostnaderna. Mera forskning, utveckling och innovationsverksamhet har ökat arbetsmängden, men idag är det färre lärare som gör jobbet.
Under de senaste sex åren har ungefär var femte av yrkeshögskolornas undervisningspersonal fått gå. Mängden undervisning av lärare har på tio år sjunkit med 20 procent.
– Det krävs allt mer individuell och flexibel undervisning för studerandena, men den här ekvationen går inte ihop, konstaterar Louhelainen.
Inom branschen råder också en ojämlikhet bland lärarna. Alla yrkeshögskolor har inte pengar för kompetensutveckling, så en del lärare erbjuds fortbildning medan lärarna i en del skolor blir utan.
Opinionsundersökningen Kiviä ja keitaita 2 om yrkeshögskolearbetet i förändring gjordes av OAJ och Haaga-Helias yrkespedagogiska lärarhögskola vårvintern 2018. De slutliga resultaten publiceras på våren.
Tutustu kyselyn tuloksiin (power point)
Närmare uppgifter:
Hannele Louhelainen, specialsakkunnig, tfn 040 527 9907
Pasi Repo, ombudsman i högskolefrågor, tfn 050 404 3492